Det andra argumentet i fragan ar att invandrare fran icke-vastliga lander har lagre utbildning och overhuvudtaget samre forutsattningar for att kunna klara sig pa arbetsmarknaden an invandrare fran vastliga lander. Darmed, lyder argumentet, far de lagre inkomster och blir i storre utstrackning beroende av bidrag.
Statistiska Centralbyrans undersokningar av hushallens inkomster, HEK, ger inte det sista ordet i den har debatten, men den visar atminstone att racism-argumentet star pa skakig grund. HEK-studien visar att:
- mellan 1995 och 2008 hade invandrare fran icke-vastliga lander sju procent battre inkomstutveckling an infodda svenskar;
- invandrare fran "ovriga vastlander" (EU-15 minus Norden plus Australien, Japan, USA, Canada, Nya Zeeland och Schweiz) hade den basta inkomstutvecklingen, nara tio procent battre an infodda svenskar;
- nordiska invandrare hade marginellt battre inkomstutveckling an infodda svenskar;
- infodda svenskar hade den samsta inkomstutvecklingen av samtliga fyra kategorier.
Om infodda svenskar saledes medvetet diskriminerar invandrare ar diskrimineringen synnerligen ineffektiv, atminstone med avseende pa okningstakten i inkomsterna. Figur 1 illlustrerar:
Daremot tjanar invandrare fran vastliga lander typiskt sett mindre an svenskar. Figur 2 illustrerar skillnader i inkomster mellan a ena sidan infodda svenskar, invandrare fran Norden och ovriga vastliga invandrare och a andra sidan invandrare fran icke-vastliga lander. Den sistnamnda gruppens inkomster ar indexerade till 100:
Infodda svenskar samt nordiska invandrare har saledes de hogsta inkomsterna. Detta kan sannolikt tillskrivas kulturellt kapital for att kunna vara produktiv pa arbetsmarknaden, samt dokumenterbar utbildning kompatibel med efterfragan pa den svenska arbetsmarknaden. Att icke-vastliga invandrare tjanar mindre skulle pa motsvarande satt vara en foljd av lagre utbildning och samre kulturellt kapital.
En viktig informationsbit i Figur 2 som motsager anklagelser om racism gentemot icke-vastliga invandrare ar det faktum att invandrare fran icke-nordiska vastlander faktiskt de lagsta inkomsterna av alla fyra grupper. Den lagre inkomstnivan i den har kategorin beror sannolikt pa en overrepresentation av giftemalsinvandring; av naturliga orsaker har manniskor som emigrerar pa grund av giftemal en langre och krokigare bana till arbetsmarknaden an de som flyttar for sysselsattningens skull.
Inkomststatistiken for hushall med olika etnisk bakgrund visar saledes inga tecken pa systematisk diskriminering mot icke-vastliga invandrare i Sverige. Daremot indikerar statistiken betydelsen av att tillgodogora sig det kulturella kapitalet i det land man flyttar till.
2 comments:
Figur 2 var för mig oväntad. Min tolkning av denna är att samtliga grupper har väldigt likartade inkomster men att de med icke-västlig bakgrund inte deltog i bonuskalaset kring IT-bubblan.
Min gissning hade annars varit att de med icke västlig bakgrund skulle ha legat väsentlig lägre än de andra grupperna. Uppenbarligen hade jag fel. Några funderingar kring detta:
1. I Sverige är löneskillnaderna relativt små. Om man t.ex jämför en läkare och en bussförare misstänker jag att skillnaden är betydligt lägre än i de flesta andra länder.
2. Via olika typer av regleringar (t.ex kollektivavtal) hindras priskonkurrens nedåt för okvalificerade arbeten. Om man således har en stor grupp okvalificerade immigranter får detta till effekt att de får en låg förvärvsfrekvens men den andel som har arbete har liknande löner som resten av befolkningen. Denna tendens förstärks av att det går relativt bra att leva utan arbete i Sverige. Eftersom förvärvsfrekvensen för flera grupper av icke västliga invandrare är VÄLDIGT låg misstänker jag att detta har stort förklaringsvärde till de till synes väldigt likartade inkomstnivåerna.
Slutligen en liten färsk artikel från Nederländerna som resonerar kring de ekonomiska effekterna av immigration:
http://www.nrc.nl/international/Features/article2514448.ece/Immigration_comes_at_hefty_price
Följade stycke anser jag beskriver verkligheten utmärkt:
“A welfare state leads to a levelling of income. This makes it relatively unattractive for an Indian IT specialist to come to the Netherlands, because the educated earn relatively little here. He would prefer to move to the United States. The Netherlands attracts fewer educated immigrants, unlike Canada or Australia. Those countries recruit much more actively and have a selective admission policy. They put national interests first. That serves both the host nation and immigrants better, because it means they are welcome and will thrive.”
Min uppfattning är att nettolönerna för akademiker är lägre i Sverige än i Holland.
Utlandssvensk
Från Merith Wager (skriver ibland i SvD):
"Och hur 53 procent analfabeter av en grupp på ca 755 (som kom till Borlänge 2009) ska kunna lära sig läsa, skriva, tala svenska samt utbilda sig till yrken och få jobb är en gåta"
http://meritwager.wordpress.com/2010/04/09/53-procent-ar-analfabeter/
Det finns INGEN tillförlitlig statestik på utbildningsnivå av immigranterna som kommer till Sverige. Detta är uppenbart inte mist pga. en klar majoritet saknar giltiga ID handlingar. Dessa personer kan såklart hävda vad som helst. Hur kontrollerar man ett examensbevis från t.ex Kabul?
Jag misstänker starkt att inkomstnivåerna för de de med icke-västlig bakgrund har uppnåtts genom att man har definierat bort stora delar av den populationen från materialet.
Detta skulle i så fall påminna om hur man arbetar för att få "hög kvalite" i vården, dvs. man ser till att krympa gruppen som får tillgång till vård tills den blir så liten att den vård som faktiskt levereras är acceptabel.
Om man bara utför 100 hjärtoperationer om året borde ju dessa kunna vara ganska bra. Om endast 10 av 100 somalier i Sverige har riktiga arbeten borde ju dessa 10 kunna ha en ganska normal snittinkomst.
Utlandssvensk
Post a Comment