HAR DEN EKONOMISKA KRISEN STABILISERATS?

September har bjudit pa viktiga statistiska nyheter fran SCB. Centralbyran rapporterar dels att BNP-fallet har hallit i sig men kan ha natt sin botten, dels att sysselsattningslaget i Sverige har forvarrats ytterligare.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 6 procent det andra kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. Sex branscher i tillverkningsindustrin stod för drygt halva fallet. Dessa branscher utgör tillsammans mindre än 6 procent av totala BNP.

Daremot ar de en del av bruttoexporten, som utgor den storsta efterfragekomponenten i den svenska ekonomin.

Säsongrensad och jämförd med första kvartalet 2009 ökade BNP med 0,2 procent. Det är den första ökningen sedan första kvartalet 2008. En halvårsvis jämförelse visar att BNP minskade med 6,4 procent jämfört med första halvåret 2008.

En okning pa 0.2 procent fran ett kvartal till ett annat ar ingenting att fira. Daremot ar det som sagt ett potentiellt trendbrott. Manga amerikanska forskare varnar for att stabiliseringen av den amerikanska ekonomin pa botten av en djup lagkonjunktur mycket val kan vara en fas i en s.k. double-dip. Deras hypotes ar att en mindre aterhamtning ar att vanta under vintern foljd av en andra konjunkturnedgang om ett ar. Det framsta exemplet pa detta ar faktiskt en triple-dip fran och med depressionen 1929-30 och genom storre delen av 30-talet. Denna orsakades av de standigt nya regleringar som president Roosevelt fick Congress att genomfora.

Det ar osakert om den svenska ekonomin skulle sta infor en double-dip. Om regeringen driver en stenhard budgetbalanspolitik under resten av 2009 och borjan av 2010 okar risken givetvis for en double-dip. Om man daremot valjer att avvakta och koncentrerar sig pa att lata den aviserade inkomstskattesankningen dominera finanspolitiken finns det en chans att den svenska ekonomin aterhamtar sig nagot under 2010.

Priset for detta blir i sa fall att man lanar enorma belopp for att halla transfereringssystemen i gang. Jag tvivlar starkt pa att Vikarien ar beredd att gora det, speciellt som ett riksdagsval star for dorren. Men man kan ju alltid hoppas... En permanent stabilisering - eller annu battre en forstarkning - av den svenska ekonomin skulle namligen innebara att man i lugn och ro kan genomfora reformer i riktning av mer ekonomisk frihet. Att panikprivatisera socialforsakringar och sjukvard i brinnande ekonomisk kris skapar ofelbart fler problem an de loser. Icke desto mindre kan det bli det enda aterstaende alternativet for regeringen, om man valjer att prioritera balansering av statsbudgeten over allt annat.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.

Det ar inte helt klart varfor man gor den har skillnaden, men troligen ar det fraga om vilka matmetoder ar effektivast.

Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 1,8 procent. I likhet med tidigare kvartal bidrog fortsatt minskade utgifter för inköp av bilar och transporter starkt till den negativa utvecklingen. Flera konsumtionsändamål har dock ökat. Hushållens konsumtion av livsmedel ökade för första gången på mer än ett år och stod för det enskilt största positiva bidraget till konsumtionsutvecklingen. Att påsken inföll under andra kvartalet år 2009 och under första år 2008, bidrog förmodligen till ökningen. Hushållens konsumtionsutgifter gav ett negativt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter.

Inte bra. En stabil ekonomisk aterhamtning ar mojlig enbart om hushallen har forvantningar starka nog att driva deras konsumtion uppat. I forlangningen handlar det saledes om att ge konsumenterna utrymme att spendera Sverige ur krisen. De planerade skattesankningarna for nasta ar kan ha viss effekt, aven om det troligen blir i form av starkare framtidsforvantningar snarare an faktiskt okad konsumtion. Med starkare framtidsforvantningar tors konsumenterna ta pa sig nya lan for bil, mobler, ny villa, etc. Darmed okar efterfragan i de delar av ekonomin som saljer mot den varaktiga konsumtionen. Detta stabiliserar en aterhamtning och far starka spridningseffekter i ekonomin.

Mer troligt ar dock att aterhamtningen nasta ar framfor allt kommer i form av en uppgang i exporten. Aven om detta givetvis ar positivt for ekonomin skulle det betyda att Sveriges status som industriell bananrepublik forstarks ytterligare.

De offentliga konsumtionsutgifterna var oförändrade jämfört med samma period 2008. Statens och landstingens konsumtionsutgifter ökade medan primärkommunernas utgifter minskade. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 18,9 procent.

Det har ar en foljd av den kraftiga minskningen av efterfragan gentemot tillverkningsindustrin. Det betyder ocksa att svenska foretag moter konjunkturuppgangen med en foraldrad kapitalstruktur. Det ar en nodvandig foljd av en ekonomisk kris; fragan ar om foretagen kommer att finna det vart att ersatta kapitalstrukturen i Sverige eller om man flyttar produktionen utomlands. Har galler det att regeringen for en industrivanlig politik med hanblick pa skatter och regleringar. Ju snavare, mer kostsamma regleringar man genomfor pa exempelvis miljoomradet, desto storre ar risken att foretag helt enkelt bestammer sig for att det inte ar vart att uppdatera kapitalstocken i svenska tillverkningsanlaggningar.

Näringslivets investeringar minskade med knappt 24 procent till följd av framförallt minskade investeringar inom tillverkningsindustrin och byggbranschen. Offentliga myndigheters investeringar fortsatte däremot att öka, denna gång med drygt 7 procent. Ökningen förklaras främst av statliga investeringar i vägar och byggnader. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med -3,9 procentenheter till BNP-utvecklingen. Lagerinvesteringar drog ned BNP-utvecklingen med 2,6 procentenheter. Det är det största negativa bidraget sedan kvartalsseriens början 1993. Det är främst inom handeln som lagren minskade. Exporten och importen minskade med 16,9 respektive 20,3 procent. I båda fallen är det den kraftigaste minskningen sedan åtminstone 1970. Det var återigen handeln med varor som minskade mest, denna gång med mer än 20 procent på såväl export- som importsidan.

Importminskningen ar delvis en funktion av exportminskningen. Stora svenska exportforetag sysslar i stor utstrackning med s.k. legotillverkning, dvs man lagger utt komponenttillverkningen pa underleverantorer. Sedan samlar man bitarna i fabriken och satter samman produkterna. Ofta finns komponenttillverkarna utomlands, exempelvis i Baltikum och Osteuropa. Saledes blir importen exportberoende, sa att saga.

Tjänstehandeln uppvisade däremot en betydligt starkare utveckling med en exportminskning på 0,9 procent och en importminskning på 5,1 procent. Eftersom importen minskat mer än exporten så ökade exportnettot, ökningen bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen. Produktionen inom näringslivet minskade med 8,2 procent. Varuproduktionen minskade med 15,1 procent och tjänsteproduktionen med 3,8 procent. Återigen är det främst inom tillverkningsindustrin som de stora minskningarna har ägt rum. Sammantaget har dessa branscher minskat med över 20 procent. Sex branscher med anknytning till motorfordons- och maskinvaruindustrin stod för drygt halva BNP-minskningen.

Vilket aterigen bekraftar hur osunt starkt svensk ekonomi ar snedvriden gentemot export.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,9 procent i löpande priser det andra kvartalet jämfört med samma kvartal 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,6 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med drygt 33 miljarder kronor och uppgick till ungefär 94 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till hela 15 procent. Det motsvarar en ökning med nästan fyra procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2008.

Och en kraftig okning sedan de "goda" aren omedelbart efter millennieskiftet. En hog sparkvot ar inte bra for ekonomin eftersom den innebar minskad efterfragan. Eller, som Keynes uttryckte saken i sin General Theory (kapitel 16, Sundry Observations on the Nature of Capital):

An act of individual saving means - so to speak - a decision not to have dinner today. But it does not necessitate a decision to have dinner or to buy a pair of boots a week hence or a year hence or to consume any specific thing at any specific date. Thus it depresses the business of preparing today's dinner without stimulating the business of making ready for some future act of consumption. It is not a substitution of future consumption-demand for present consumption-demand, - it is a net diminution of such demand.

BNP-siffrorna for andra kvartalet visar ocksa att Legoministerns frenetiska forsok att balansera budgeten alltmer borjar likna en karrings envisa forsok att promenera uppstroms:

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 15 miljarder kronor. Det är en minskning med nästan 47 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2008. Statens finansiella sparande uppgick till 9,7 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 6,4 miljarder kronor.

Hur var da laget pa arbetsmarknaden? Tyvarr anvander sig SCB av alderskategorin 15-74 ar nar man redovisar arbetsmarknadslaget; en betydligt mer relevant siffra ar den for gruppen 20-64 ar. Jag aterkommer med en analys av den delen av statistiken.

I augusti var 4 537 000 personer sysselsatta, en minskning med 147 000 jämfört med augusti 2008. Sysselsättningsgraden minskade med 2,8 procentenheter till 65,2 procent. Antalet arbetslösa ökade med 137 000 personer till 393 000, vilket innebar att det relativa arbetslöshetstalet ökade med 2,8 procentenheter till 8,0 procent. Ökningen var störst bland männen.

Aven om siffrorna som sagt inkluderar grupper som rimligen borde ga i gymnasiet och konventionellt sett ar pensionerade, ar trenderna dock intressanta. Det har indikerar att for gruppen 20-64 ar kommer vi att se ett signifikant fall i sysselsattningsgraden (vilken, som sagt, senast befann sig strax under 79 procent).

Antalet sysselsatta uppgick under augusti till 4 537 000 personer. Det är en minskning med 147 000 personer jämfört med samma period förra året. Av dessa var 83 000 män och 64 000 kvinnor. Nedgången var störst bland ungdomar i åldern 15-24 år – 85 000 personer.

Givetvis oerhort allvarligt. Sveriges ungdomar har redan fatt betala ett oerhort hogt pris for den kvartssekellanga vanskotseln av landet.

Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, gick ned även denna månad. Jämfört med augusti 2008 minskade den med 2,8 procentenheter till 65,2 procent. Nedgången har pågått sedan november 2008. Det är liksom föregående månader främst inom den privata sektorn som antalet sysselsatta har minskat. Jämfört med augusti 2008 var 108 000, eller 3,9 procent, färre anställda inom den privata sektorn. Av dessa var 88 000 män.
Alltsedan mars 2009 är det inom tillverkningsindustrin som nedgången i antalet sysselsatta varit som störst. Även denna månad stod ”Tillverkning och utvinning, energi och miljö” för den största nedgången med 83 000 färre sysselsatta, varav 49 000 inom undergruppen ”Tillverkning av verkstadsvaror”.

Lat oss komma ihag att det ar i den privata sektorn - tjansteproduktion eller tillverkningsindustri spelar ingen roll - som hela den svenska ekonomin produceras. Vad den ofantliga sektorn sedan tar via skattsedeln ar enbart en form av politiskt inducerad tvangsmassig omfordelning av redan producerat varde. Mot den bakgrunden blir fallet i privat sysselsattning annu mer alarmerande.

Antalet fast anställda fortsatte att minska, denna månad med 62 000 personer. Av dessa var merparten, eller 57 000, män. Även antalet tidsbegränsat anställda minskade, merparten förklaras av att 50 000 färre var sysselsatta med feriearbete än motsvarande period förra året. Detta kan i sin tur ha påverkats av sommarmånadernas säsongsvariation och mätveckornas placering under 2008 respektive 2009. Bland de som vanligen arbetar heltid, 35 timmar eller mer, minskade antalet sysselsatta med 133 000 personer. Av dessa var 88 000 män och 46 000 kvinnor.

Det blir intressant att se hur de har siffrorna ser ut i vinter om den offentliga sektorns uppsagningar accelererar.

Antalet arbetslösa var i augusti 393 000 personer, vilket var en ökning med 137 000 jämfört med augusti förra året. Ökningen skedde främst bland männen, 89 000 fler var arbetslösa. Av de arbetslösa var 60 000 personer, eller 15 procent, heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete.

Det har ar alltsa de oppet arbetslosa. Vi far aldrig glomma alla de som exemelvis ar sjukskrivna, fortidspensionerade och sysselsatta i AMS-atgarder darfor att de inte kan hitta jobb. Det ar med alla dessa extra kategorier i bakhuvudet som vi kan fa en mer realistisk bild av arbetslosheten. Det ar denna totala arbetsloshetssiffra som fortfarande ar pa vag upp mot 30 procent.

Laget ar saledes fortfarande allvarligt i den svenska ekonomin. Sverige tenderar att bli annu mer exportberoende pa grund av det stadiga fallet i privatkonsumtion. Dessutom ser vi fortfarande inget slut pa okningen av arbetslosheten. Arbetsmarknaden reagerar alltid langsammare an ekonomin i ovrigt vid en aterhamtning, men eftersom nagon aterhamtning annu inte ar pa vag (vi ser som sagt enbart en stabilisering pa "botten" av en kris) kan vi heller inte forvanta en aterhamtning pa arbetsmarknaden pa lange. Mojligen kommer sysselsattningslaget att stabiliseras under hosten. Det kan dock fa samma tragiska effekt som stabiliseringen efter 90-talskrisen, namligen en permanent hog, politiskt mer eller mindre dold arbetsloshet.

En narmare granskning av AKU foljer om nagra dagar. Da lar vi far svar pa atminstone ett par fragor rorande trenderna pa arbetsmarknaden.