FLER TECKEN PA EKONOMISK STABILISERING

SCB har publicerat diverse smaplock i den ekonomiska statistiken. Kontentan ar att den ekonomiska krisen natt sin botten. Det ar i sig ingenting att jubla over - alla konjunkturnedgangar och ekonomiska kriser nar sin botten. Fragan som nu uppstar ar hur lange den svenska ekonomin kommer att befinna sig pa botten och, framfor allt, vilka finanspolitiska misstag Legoministern gor under tiden. Priset for sadana misstag kan bli hogt, som Sverige bittert erfor nar socialisterna aterfick regeringsmakten efter valet 1994. Da var den svenska ekonomin sa sakteliga pa vag upp ur den djupa 90-talskrisen. Goran Dzjugasvilij slog till med en rendyrkad finanspolitisk massaker - nio procent av BNP i skattehojningar och utgiftsnedskarningar pa tre ar. Sverige betalar fortfarande notan av hans fiskala vanstyre.

Med andra ord far vi innerligt hoppas att Legoministern och Vikarien inte ar lika destruktivt klafingriga; till och med en ekonomi med varldens hogsta skatter kan faktiskt aterhamta sig, om an i begransad omfattning, om bara den offentliga makten haller fingrarna i styr och inte forandrar forutsattningarna for privat ekonomisk aktivitet.

Hursomhelst. Lat oss borja med aktivitetsindex for den svenska ekonomin.

Aktiviteten i den svenska ekonomin minskade i september, enligt den skattade trenden för Aktivitetsindex. Trendvärdet minskade med 0,3 procent i september jämfört med augusti. Om denna utvecklingstakt skulle fortsätta i tolv månader innebär det en minskning med 3,6 procent i årstakt. Nedgången förklaras av minskad varuexport och industriproduktion, enligt trenden. De övriga ingående komponenterna: omsättningen i detaljhandeln, arbetade timmar för offentliganställda och importen påverkar Aktivitetsindex marginellt. Förändringen av trendvärdet hos Aktivitetsindex från september 2008 till september 2009 var -3,3 procent.

Allt mer ekonomisk statistik indikerar att den svenska ekonomin nadde botten pa den ekonomiska krisen under september och oktober. Aktivitetsindex ar ett kansligt matinstrument som kan forstora tillfalliga svangningar i enskilda variabler. Men vi har tidigare sett en tendens till utplaning i arbetsmarknadsstatistiken, och annan statistik fran SCB, over industriproduktion och orderingang bekraftar utplaningsscenariot. Industriproduktionen forst:

Den totala industriproduktionen, ökade med 0,2 procent under september jämfört med augusti 2009. Under det senaste kvartalet har produktionen i industrin ökat med 3,7 procent.

Detta fran fallet ner i en avgrundsdjup ekonomisk kris. Icke desto mindre tyder industriproduktionsuppgangen pa att foretagen stabiliserat sin verksamhet.

Efter att ha minskat med 4,4 procent mellan juli och augusti ökade produktionen i industrin med 0,2 procent i september jämfört med augusti 2009. Produktionen inom motorfordonsindustrin hade en stark utveckling. Ökningen uppmättes till 22,7 procent i september.Sett utifrån en tremånadersperiod har produktionen inom industrin ökat med 3,7 procent jämfört med närmast föregående tremånadsperiod.

Som ytterligare ett stabiliseringstecken rapporterar SCB:

Vid en jämförelse mellan september 2009 och samma månad föregående år har industriproduktionen minskat med 15,7 procent. Detta är den minsta nedgången i årstakt sedan november 2008. Senaste tidens utveckling tyder på att industriproduktionen nu tycks ha stabiliserats.

Eftersom den svenska industrin ar extremt exportberoende betyder det har att stabiliseringen i bland annat den amerikanska ekonomin har spridit sig till Sverige. Aterstar nu att se hur mycket inhemsk svensk politik kommer att paverka exportindustrins formaga att ta till sig den kommande aterhamtningen bl.a. har i USA. (Vilken i sin tur, bor tillaggas, beror pa hur dumdristiga de demokratiska senatorerna ar de narmaste manaderna, med tva stora chanser att odelagga den langsamma men tydliga aterhamtningen: cap-and-trade och sjukforsakringsreformen.)

Sedan föregående publicering har förändringen i den totala industriproduktionen mellan juli och augusti 2009 reviderats ned med 1,5 procentenheter, till en nedgång på 4,4 procent. Förändringen i produktionen mellan augusti 2009 och augusti 2008 har inte reviderats sedan föregående publicering. Efter många månader med svag produktion vände motorfordonsindustrin starkt uppåt i september. Produktionen ökade med 22,7 procent jämfört med augusti. Vid en jämförelse mellan andra och tredje kvartalet var ökningen 4,9 procent. Mätt i årstakt minskade produktionen inom motorfordonsindustrin med 39,0 procent i september. Det är den minsta nedgången på elva månader. Industrin för investeringsvaror, där motorfordonsindustrin utgör en betydande del, ökade med 2,6 procent.

Den amerikanska bilmarknaden har gatt ryckigt det senaste halvaret. Men i och med att ekonomin som helhet stabiliserar sig kommer aven bilforsaljningen att borja vanda uppat igen under mer varaktiga omstandigheter. Intressant ar att notera hur de koreanska markena Hyundai och Kia har lyckats starka sina positioner genom hela lagkonjunkturen. Hyundai Sonata ar pa vag att bli en av USA:s mest salda bilar.

Avslutningsvis, lat oss som sagt ta en titt pa orderingangen i industrin ocksa.

Orderingången till industrin ökade med 4,6 procent under tredje kvartalet 2009 jämfört med andra kvartalet. Under september steg orderingången med 0,7 procent jämfört med augusti, men den minskade med 12,1 procent jämfört med samma månad förra året. Under augusti minskade orderingången med 3,6 procent jämfört med juli. Det innebär en revidering uppåt med 0,6 procentenheter jämfört den första publiceringen av resultaten för augusti.

Nu far vi ocksa en forsta, klar indikator om varifran stabiliseringen i industriproduktionen kommer.

Orderingången från hemmamarknaden minskade med 0,9 procent från augusti till september, efter att ha ökat med 1,0 procent från juli till augusti. Under tredje kvartalet sjönk orderingången från hemmamarknaden med 0,4 procent jämfört med andra kvartalet.
Orderingången från exportmarknaden ökade med 2,2 procent från augusti till september, efter att ha minskat med 7,1 procent från juli till augusti. Under tredje kvartalet ökade orderingången från exportmarknaden med 8,9 procent jämfört med andra kvartalet.

Med andra ord ar den inhemska svenska ekonomin sa svag, bade kopkraftsmassigt och forvantningsmassigt, att den inte klarar lyfta den svenska industrin. Orsaken till den inhemska ekonomins svaghet ar en kombination av skatternas strypsnara pa den privata sektorn, samt den offentliga sektorns fortsatta uppsagningar, bland annat inom sjukvarden. For att hushallen ska kunna spendera ekonomin ur en kris maste tva faktorer samverka: kopkraft och forvantningar. Skatterna och den svaga arbetsmarknaden stryper kopkraften; den svaga arbetsmarknaden och osakerhet om framtida sysselsattning skapar pessimistiska forvantningar.

Den totala orderingången minskade med 12,1 procent under september 2009 jämfört med september 2008. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en minskning med 14,2 procent och för exportmarknaden en minskning med 10,4 procent.

Om exporten aterigen ska vara den enda variabel som driver en konjunkturforbattring i Sverige kommer ekonomin att bli annu mer lik en bananrepublik efter den har krisen. Det ar ett fullkomligt livsfarligt scenario for vilken som helst ekonomi.

Orderingången under augusti 2009 minskade med 18,4 procent jämfört med augusti 2008, vilket innebär en revidering neråt med 0,3 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för augusti. Hittills under 2009 (januari-september) har orderingången till industrin totalt minskat med 24,1 procent jämfört med motsvarande period 2008. Orderingången från hemmamarknaden har hittills under samma period minskat med 20,5 procent, medan orderingången från exportmarknaden har minskat med 26,8 procent.

Det har ar intressant. Orderingangar fran exportmarknaderna foll tidigt men aterhamtade sig tidigt. Det ska inte tolkas som att hemmamarknaden nodvandigtvis aterhamtar sig med ett kvartals efterslapning efter exporten - vad det i stallet betyder ar att vi sannolikt ser en asymmetri i konjunkturcykeln mellan svensk ekonomi och de viktigaste exportmarknaderna. Den har sortens statistik misstolkas ofta av klafingriga politiker som tar efterslapningen i den inhemska konjunkturnedgangen och uppgangen i exporten till intakt for att det ocksa automatiskt kommer en uppgang i den inhemska marknaden. Darmed kan de borja forsoka "rensa upp" i de offentliga finanserna utan att oroa sig for de multiplikativa konsekvenserna darav. Det var detta sosseriet gjorde pa 90-talet, med forodande resultat.

Orderingången till investeringsvaruindustrin ökade med 5,8 procent från augusti till september, efter att ha minskat med 8,9 procent från juli till augusti. Under tredje kvartalet ökade orderingången till investeringsvaruindustrin med 8,2 procent jämfört med andra kvartalet. Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26), motorfordonsindustrin (SNI 29) samt övrig maskinindustri (SNI 28) som är betydelsefulla för utvecklingen.

Trender inom investeringsvaruindustrin ar viktiga forvantningsindikatorer. Det positiva i det har ar att industrin vagar satsa pa att bygga upp sin produktionskapacitet.

Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik ökade med 18,5 procent från augusti till september, och med 10,9 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Även orderingången till motorfordonsindustrin ökade. Ökningen var 4,2 procent från augusti till september, och 8,0 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Orderingången till övrig maskinindustri minskade med 4,6 procent från augusti till september, men ökade med 8,5 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Orderingången till insatsvaruindustrin ökade jämfört med andra kvartalet. Orderingången till insatsvaruindustrin minskade med 0,7 procent från augusti till september, men ökade med 4,0 procent under tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet.

Aterigen ett stabilitetstecken. Men den konjunkturella asymmetrin mellan Sverige och exportmarknaderna ar ett oroande tecken. Det finns en uppenbar risk att svenska politiker upprepar samma katastrofala misstag som pa 90-talet, speciellt om statsministern efter valet nasta ar ar Raggare. I sa fall kommer finansministern att vara lika flintskallig som inriktad pa att balansera statsbudgeten med skattehojningar och utgiftsnedskarningar.

Sverge behover ingen uppfoljare till Den Fiskala Motorsagsmassakern I.