Antalet sysselsatta personer i åldern 15–74 år uppgick i september till 4 478 000. Det är en minskning med 89 000 personer jämfört med september 2008. Av minskningen var 71 000 män. Antalet sysselsatta minskade i alla åldersgrupper utom 55-74 år. Nedgången i antalet sysselsatta innebar även att sysselsättningsgraden minskade med 2,1 procentenheter till 64,2 procent av befolkningen jämfört med ett år tidigare.
Sysselsattningsgraden ar ett kritiskt matt pa hur arbetslosheten paverkar en ekonomi. Lat oss aterkomma till den om ett ogonblick.
Sysselsättningsgraden gick ned mest i åldersgruppen 15-24 år, delvis på grund av att befolkningen i den åldern ökade med 25 000.
Till skillnad fran nar ekonomin fungerar val kan dessa 25 000 personer inte hitta nagra jobb. Men vi ska ocksa komma ihag att det ar delvis missvisande att inkludera personer som fortfarande har skolplikt (15-aringar) och aldersgruppen som typiskt sett gar pa gymnasiet. Pa motsvarande satt inkluderar AKU-siffrorna en grupp som typiskt sett ar pensionerad: de som ar 65-74 ar gamla.
Antalet sysselsatta minskade även denna månad mest i näringsgrenen ”Tillverkning och utvinning, energi och miljö”. Minskningen var 58 000 personer, varav undergruppen ”Tillverkning av verkstadsvaror” stod för merparten. Antalet anställda minskade med 109 000. Den privata sektorn stod för 64 000 av nedgången. Fast anställda minskade med 70 000 personer varav de flesta var män. Tidsbegränsat anställda minskade med 39 000, vilket är en mindre nedgång än vad det varit tidigare under året. Minskningen av tidsbegränsat anställda stod främst kvinnor för.
Totalt redovisar SCB 405 000 arbetslosa, av vilka 95 000 studerande. Men den effektiva arbetslosheten ar langt hogre, vilket vi ser nar vi tittar pa sysselsattningsgraden och den arbetande befolkningens forsorjningsborda.
Sammanfattningsvis visar AKU-siffrorna att den ekonomiska krisen fortskrider, dock nagot langsammare an tidigare. Det var vantat att det skulle komma en "krisavmattning" under hosten - Sverige ar nu 18 manader in i krisen, den tidpunkt da en krisavmattning brukar komma. Men som bade teori och erfarenhet visar betyder det ingenting annat an att ekonomin stabiliseras i ett krislage. Nar Sverige nadde botten pa 90-talskrisen efter ett och ett halvt ar av massivt stigande arbetsloshet forblev ekonomin i det krislaget i flera ar. I praktiken har det krislaget permanentats, vilket visas i foljande diagram:
Diagrammets roda linje visar procenten sysselsatta i aldersgruppen 16-64 ar, den traditionella befolkningsgruppen i SCB:s AKU-rapporter. Detta aldersintervall ar justerat for 15-aringar med skolplikt och "gamla" som faller for pensionsplikten vid 65.
Ar 1970 var 72.1 procent av den aldersgruppen sysselsatta. 1980, nar kvinnorna strommat ut pa arbetsmarknaden i full skala, arbetade 79.7 procent av aldersgruppen. Ytterligare ett decennium senare, 1990, var sysselsattningsgraden 82.9 procent i gruppen.
Samma ar, pa sensommaren, borjade 90-talskrisen. Nar den hade tagit full grepp om ekonomin 1994 var sysselsattningsgraden nere pa 71.3 procent, alltsa 11.6 procentenheter lagre an vid toppnoteringen 1990. Den siffran har enorma implikationer for den svenska ekonomin i allmanhet och for den socialistiska valfardsstaten i synnerhet. Plotsligt skulle drygt elva procent-enheter farre forsorja samma mangd manniskor. Den lagre sysselsattningsgraden bestod i princip sedan dess; den hankade sig med knapp nod upp till 75 procent ar 2007, vilket var en atergang till den sysselsattningsgrad som radde i mitten av 70-talet.
Nar SCB nu redovisar ytterligare fall i sysselsattningsgraden betyder det att annu farre svenskar ska forsorja hela befolkningen. Vad som gor detta fortsatta fall desto mer alarmerande ar att erfarenheten fran 90-talskrisen (den nuvarande krisen har varit nastan lika allvarlig) ar att en lagre sysselsattningsgrad blir bestaende. Som jag tidigare visat innebar den kraftigt okade forsorjningsbordan ett konstant okat dranage av kopkraft fran den sysselsatta befolkningen, vilket i sin tur permanentar en lagre tillvaxt och darmed ytterligare bidrar till en lagre sysselsattningsgrad.
I dagens AKU-rapport ar sysselsattningsgraden 73.1 procent for aldersgruppen 16-64. SCB redovisar, som sagt, sysselsattningsgraden for det storre aldersintervallet; vi far 73.1 procent genom att anta att alla i intervallet 65-74 ars alder ar pensionerade, addera alla femtonaringar, subtrahera summan fran den totala befolkningen i intervallet 15-74 och sedan dela det totala antalet sysselsatta med den siffran.
Om detta ar den faktiska sysselsattningsgraden for aldersintervallet 16-64 orovackande nara sysselsattningsgraden 1993. Da var den 72.4 procent.
En viktig observation i sammanhanget ar att trots det stora antalet varsel over de senaste 18 manaderna - ibland uppemot 700 om dagen, 70 procent av varseltakten under 90-talskrisen - har sysselsattningsgraden inte fallit tillnarmelsevis lika kraftigt som under 90-talskrisen. Det har ar ett intressant statistiskt fenomen som har sin forklaring i endera av tva faktorer:
1. En betydligt storre del av de som forlorat sina jobb har gatt fran tillfalliga anstallningar. Ju fler tillfalligt/periodvis sysselsatta, desto lagre sysselsattningsgrad. Framfor allt den offentliga sektorn har lart sig att anvanda tillfalligt anstalld personal som en personalkostnadsbuffert.
2. Statistiska omdefinieringar av sysselsattning, arbetsloshet och "ej i arbetskraften" har lagt en statistisk dimma over tidsserierna. Vad som pa 80-talet raknades som arbetloshet (exempelvis arbetsmarknadspolitiska atgarder) har idag en annan hemvist i statistiken.
Sannolikt ar detta statistiska fenomen en kombination av bagge dessa faktorer. Oavsett vilket ar det fortfarande ett faktum att Sverige narmar sig en situation med 30 procents effektiv arbetsloshet.
No comments:
Post a Comment