ARBETSMARKNADEN ALLT DYSTRARE

Statistiska Centralbyran har slappt arbetskraftsundersokningen for andra kvartalet 2009. AKU-rapporten bekraftar det allt samre laget pa arbetsmarknaden.

Under andra kvartalet 2009 var 454 000 personer i åldern 15-74 år arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet var 9,1 procent, vilket är en ökning med 2,3 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Anvandningen av aldersgruppen 15-74 ger nagot snedvridna tal jamfort med att anvanda 20-64, eftersom 15-19-aringar typiskt sett gar i skola och 65-74-aringar normalt ar pensionerade. Icke desto mindre ger siffrorna i AKU-rapporten en signifikant bild av utvecklingen pa den svenska arbetsmarknaden; endast en marginell del av den yngsta och den aldsta aldersgruppen ar aktiv pa arbetsmarknaden.

Antalet sysselsatta som varit sjukfrånvarande minst en kalendervecka minskade med 17,6 procent till 93 000 personer.

Problemet med den har siffran ar att den inte tar hansyn till institutionella forandringar i sjukpenningen, sasom stramare regler for bedomingar av sjukdom hos Forsakringskassan. Darmed blir det svart att rationalisera en minskning i sjukfranvaron.

Institutionella forandringars effekter pa tidsseriestatistik ar ett generellt metodologiskt problem som fatt alltfor liten uppmarksamhet i nationalekonomisk forskning.

Under andra kvartalet 2009 var i genomsnitt 4 525 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta.

Vi observerar aterigen att det har ror sig om ett storre aldersspann an den konventionella matmetoden for arbetskraften i en ekonomi.

Det är en minskning med 99 000 personer, varav 72 000 män. Det är andra kvartalet i rad där antalet sysselsatta har gått ned jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Inom branscherna Tillverkning och utvinning, energi och miljö samt Byggverksamhet minskade antalet sysselsatta med 58 000 respektive 15 000 personer. Det innebär att dessa branscher tillsammans står för nästan tre fjärdedelar av den totala minskningen i antalet sysselsatta. Antalet fast anställda minskade under andra kvartalet 2009 med 38 000 personer. Det är första gången sedan fjärde kvartalet 2004 som antalet fast anställda minskat jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare.

Det har indikerar att en mycket stor andel av den svenska arbetskraften ar anstalld pa tillfalliga kontrakt. Detta i sin tur ar ett fenomen som drabbat praktiskt taget alla europeiska lander. Under 90-talets hogkonjunktur var exempelvis drygt 90 procent av nya jobb i Spanien och Frankrike tillfalliga arbeten. Den motsvarande svenska siffran ar inte riktigt sa hog eftersom Sverige, trots sin rigida LAS, inte har riktigt samma cementerade anstallningsforhallanden som Spanien och Frankrike har.

Nedgången i antalet fast anställda förklaras nästan uteslutande av minskningen bland männen. Antalet tidsbegränsat anställda fortsätter att minska. Jämfört med andra kvartalet 2008 minskade antalet med 54 000 personer, varav 29 000 män. Nedgången i antalet tidsbegränsat anställda har pågått sedan början av 2008.

Man anvande sig med andra ord av dessa som en buffert under hogkonjunkturen.

Av de sysselsatta i åldern 15-74 år var i genomsnitt 3 976 000 personer i arbete, vilket motsvarar en minskning med 191 000 personer. ... Gruppen personer ej i arbete består av undergrupperna sysselsatta som var frånvarande under hela mätveckan, arbetslösa samt personer ej i arbetskraften. Under andra kvartalet utgjorde dessa undergrupper tillsammans 2 969 000 personer i åldern 15-74 år. Det motsvarar en ökning med 266 000 personer jämfört med motsvarande kvartal ett år tillbaka. Ökningen avser i första hand män. Under samma period ökade befolkningen i åldern 15-74 år med 75 000 personer.

Gruppen "ej i arbetskraften" ar, som jag tidigare rapporterat, den grupp som okat permanent sedan 90-talskrisen. Det ar mycket oroande att den gruppen aterigen vaxer, just darfor att den senaste kraftiga uppgangen visade sig bli permanent. Med den har taken i tillvaxten (om vi for ett ogonblick bortser ifran att vi har talar om ett storre aldersspann an normalt) ser vi nu Sverige marschera in i ett permanent tillstand av 30 procents effektiv arbetsloshet. Om landet faktiskt nar dit ar fortfarande en oppen fraga, men hittills har ingen ekonomisk statistik givit motsatta indikationer.

Bland ungdomar i åldern 15-24 år steg arbetslösheten med 3,9 procentenheter till 29,0 procent. Av de arbetslösa ungdomarna var 46 procent heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete.

Det betyder alltsa att nastan halften av alla ungdomar 15-24 ar studerar av arbetsmarknadsorsaker, inte darfor att de vill studera. Det har ar ett stort problem for det svenska utbildningssystemet. Effekterna av att nastan 14 procent av alla unga anvander studier som arbetsloshetsforsakring blir att produktiviteten i det hogre utbildningssystemet sjunker; studiemotivationen hos den har gruppen ar markant lagre an hos de som har gjort ett aktivt val att studera. Detta kostar skattepengar och skuldsatter ungdomarna for en utbildning de med stor sannolikhet aldrig kommer att kunna anvanda (dels pa grund av daliga studieresultat, dels pa grund av passivitet i valet av studieinriktning).

Var fjärde arbetslös i åldern 15-74 år var långtidsarbetslös, det vill säga haft en sammanhängande arbetslöshetsperiod på mer än 26 veckor. Det innebär att 112 000 personer var långtidsarbetslösa, varav 62 000 män och 50 000 kvinnor.

Det ar en otrevligt hog siffra som vi bor halla ogonen pa framover.

Overlag ar saledes laget pa den svenska arbetsmarknaden fortsatt mycket allvarligt. Sa lange inga tendenser pekar i motsatt riktning star min prognos fast om 30 procents effektiv arbetsloshet fore 2009 ars utgang. Kostnaderna for den arbetslosheten kommer att bli oerhort hoga; min artikel om kostnaderna for den permanent hogre arbetslosheten sedan 90-talskrisen ger en indikation om detta.