Det svenska socialforsakringssystemet ar hart stressat. Riksdagen har aterigen beslutat om en delavveckling av systemet, den har gangen for langtidssjukskrivna.
Vid årsskiftet slår effekterna till i regeringens nya begränsningsregler i sjukförsäkringen. 15 000 långtidssjukskrivna kommer att utförsäkras, och de hänvisas i nuläget till att söka socialbidrag. Nu visar nya beräkningar att ytterligare 20 000 personer riskerar att utförsäkras under 2010 rapporterar Sveriges Radios ekot. Vid årsskiftet drabbas 15 000 långtidssjukskrivna av de begränsningsregler i sjukförsäkringen som alliansregeringen införde 1 juli 2008.
Eftersom de skatter som betalar for samma forsakringssystem inte sanks ar detta en forsamring av svenskarnas socialforsakringsskydd.
Begränsningsregeln betyder att efter ett års sjukskrivning sätts ett maxtak vid 18 månader, något som alltså drabbar de första långtidssjukskrivna vid årskiftet. Efter 18 månader fattar försäkringskassan beslut om det som tidigare kallades sjukpension, numera sjukersättning tills vidare, eller så blir den sjukskrivne utförsäkrad. Nya beräkningar visar att så många som 35 000 svenskar riskerar att utförsäkras under 2010 på grund av de nya reglerna, 15 000 redan vid årsskiftet.
Det har intraffar av en mycket enkel anledning: varje del av socialforsakringssystemet ar kalibrerat att matcha skatteinkomster med forsakringsutbetalningar vid en given sysselsattningsniva. Dessutom ar tanken att ersattningsnivaer och skatteinkomster ska vaxa med en viss procent per ar. Om samre tillvaxt innebar att dessa parametrar inte mots, hamnar systemet oundvikligen i underskott. Det finns ocksa ett djupare systematiskt problem i socialforsakringarna som jag aterkommer till i en teoriartikel om nagra dagar. Men det omedelbara problemet ar som sagt den radande ekonomiska krisen; nar folk som mest efterfragar socialforsakringarna minskar staten utbudet av forsakringsersattning.
De som hotas av utförsäkring är inte tillräckligt sjuka för sjukpension, men inte heller friska nog att arbeta. De hänvisas efter att ha blivit utförsäkrade till att söka socialbidrag. – Det vi kommer att se här, nu till årsskiftet, är ju en grupp personer som har haft tidsbegränsad sjukersättning, som inte har möjligt att få en förlängning på den. Och vi talar då om personer som inte har återfått en arbetsförmåga, och då heller inte uppfyller de försäkringsvillkor som krävs för att få en sjukersättning tills vidare, säger Ulrika Persson, chef för sjukförmåner på Försäkringskassan till Sveriges Radios ekoredaktion. Regeringen har tidigare lovat att de som riskerar att utförsäkras inte ska behöva söka socialbidrag. Men ännu har ingen lösning presenteras. – Det pågår ett arbete på regeringskansliet med att hitta ett nytt regelverk för de här personerna, säger Ulrika Persson till ekot.
Ytterligare en sida av den ekonomiska krisen ar alltsa att de som inte far den ersattning de har betalat skatt for att fa, inte heller kan skaffa sig forsorjning pa egen hand pa arbetsmarknaden. Eftersom den svenska offentliga makten har tagit pa sig forsorjningsansvaret for medborgarna i situationer som denna blir alltsa konsekvensen att lagstiftarna maste tillata kostnaderna att flytta nagon annanstans. I det har fallet hamnar forsorjningsbordan alltsa hos kommunerna.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Hur skall de personer som utförsäkras kunna fortsätta att finansiera sitt uppehälle?
Man får självklart hoppas (dock inte särskilt sannolikt i Sverige) att det finns släkt eller vänner som de kan bo hos en period i väntan på en ny lösning eller ett beviljat socialbidrag.
Men hur många grundläggande behov kan en person på socialbidrag tillfredställa?
Det rimligaste enligt mig är att de som utförsäkras söker kontakt med folk i samma situation och försöker tillsammans med dem finansiera sitt uppehälle (boendekostnaden på en dyr marknad med få alternativ).
För tolv år sedan intervjuade reportern Janne Josefsson nationalekonomen Marian Radetzki som uttalat sig om hur man skulle bemöta arbetslösheten. Radetzki hade föreslagit bland annat en kraftigt sänkning av olika ersättningar för de som var arbetslösa. Målet var att skapa ett samhälle med en mer dynamisk marknad där folk skulle ha fler möjligheter att arbeta upp sig och förvärva kunskap för att förbättra sin tillvaro. Det blev inte mycket av det receptet i slutet på 1990-talet eller in på 2000-talet.
Det reportern Josefsson reagerade på var de minskade ersättningarna (samt de halverade lönerna). Han frågade Radetzki hur man kunde leva på lönerna?
En lösning var att samhället skulle se kritiskt på normen om ensam ocb individhushåll. Det var enligt Radetzki mycket ovanligt människans historia med nämnda hushåll. Folk skulle bli tvungna att dela på kostnaderna för att klara sig.
Så här år 2009 kan jag påstå att det finns väldigt få i min bekantskapskrets (förutom möjligtvis religiösa och politiska sekter) som skulle kunna tänka sig eller ens tänka tanken att flytta ihop med andra för att klara ekonomin. Den atomiserade individen i socialdemokratins statsbygge är fortfarande normen och det blir väldigt svårt att bli av med den normen.
Post a Comment