NATIONALRAKENSKAPER 2009/II - KRISEN FORDJUPAS FORTFARANDE

Tyvarr blev den har artikeln rorande nationalrakenskaperna for andra kvartalet 2009 blivit rejalt forsenad, men har ar den i alla fall...

Nationalrakenskaperna ar enormt viktiga eftersom de ger en bade detaljerad och heltackande bild av vart den svenska ekonomin ar pa vag. Siffrorna for andra kvartalet ar som vantat ungefar av samma dystra kvalitet som siffrorna for forsta kvartalet - arbetsmarknadsstatistiken, som publiceras fore nationalrakenskaperna, har indikerat detta.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 6 procent det andra kvartalet 2009, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2008. Sex branscher i tillverkningsindustrin stod för drygt halva fallet. Dessa branscher utgör tillsammans mindre än 6 procent av totala BNP.

Med tanke pa den kraftiga okningen av arbetslosheten aven under andra kvartalet visar detta aterigen pa Sveriges monokulturella ekonomi. Det visar ocksa att den ekonomiska krisen kommer att bli varaktig aven nar den sa sakteliga ar pa vag att stabiliseras pa en botten omkring 27-28 procents effektiv arbetsloshet.

Det ska dock papekas att hela den fria ekonomin genomgick en produktionsminskning under andra kvartalet. Att den var 21 procent i tillverkningsindustrin men bara 3.8 procent i tjansteindustrin ar alltsa ett utslag for den sektoriella snedvridningen av ekonomin. Att produktionsminskningen fortsatter i hela naringslivet ar samtidigt bevis for hur allvarlig krisen faktiskt ar.

Säsongrensad och jämförd med första kvartalet 2009 ökade BNP med 0,2 procent. Det är den första ökningen sedan första kvartalet 2008. En halvårsvis jämförelse visar att BNP minskade med 6,4 procent jämfört med första halvåret 2008.

Okningen fran kvartal till kvartal ska inte ses som nagot som helst tecken pa att den ekonomiska krisen ar over, eller ens har natt sin botten. Med tanke pa att drivkraften i krisen ar sa sektoriellt koncentrerad uppstar det garna statistiska anomalier, sa att saga.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 1,8 procent. I likhet med tidigare kvartal bidrog fortsatt minskade utgifter för inköp av bilar och transporter starkt till den negativa utvecklingen. Flera konsumtionsändamål har dock ökat. Hushållens konsumtion av livsmedel ökade för första gången på mer än ett år och stod för det enskilt största positiva bidraget till konsumtionsutvecklingen. Att påsken inföll under andra kvartalet år 2009 och under första år 2008, bidrog förmodligen till ökningen. Hushållens konsumtionsutgifter gav ett negativt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter.

Dessutom maste hushallen helt enkelt stabilisera sin baskonsumtion vid nagot tillfalle. Om trenden av en svag okning i baskonsumtionen (sasom mat och klader) aterkommer i tredje kvartalets nationalrakenskaper kan vi dra slutsatsen att hushallen borjar bli "komfortabla" med krisen. Detta betyder ingenting mer an att forandringen i deras ekonomiska vardag blir hanterbar for dem. Nar hushallen betraktar vardagen som forutsagbar - oavsett om det handlar om toppen av konjunkturen eller botten av en kris - kommer den ekonomiska aktiviteten generellt att sakta stabiliseras. Det ar ett nodvandigt men inte tillrackligt villkor for en aterhamtning.

De offentliga konsumtionsutgifterna var oförändrade jämfört med samma period 2008. Statens och landstingens konsumtionsutgifter ökade medan primärkommunernas utgifter minskade.

Det har ar ett klart tecken pa vilket systemfel valfardsstaten innebar. Den fria ekonomin minskar sin aktivitet med totalt sett 8.2 procent under andra kvartalet, medan den ofantliga sektorn fortsatter som om ingenting hade hant. Eftersom en minskning av naringslivets aktivitet innebar en minskning av skatteunderlaget krymper saledes ocksa den offentliga maktens skatteintakter. Nar utgifterna ligger kvar pa samma niva betyder det de facto att den offentliga makten expanderar sin andel av ekonomin. Den expansionen ar mer bokforingsteknisk an reell, men den implicerar ett framtida behov av hogre skatter om ingen aterhamtning sker i den fria ekonomin.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 18,9 procent. Den fortsatt svaga utvecklingen förklaras främst av låga investeringar i maskiner, men även nybyggandet av små- och flerbostadshus minskade.

Detta fran en redan skrattretande lag niva. Om nagon tycker att det ar dyrt att kopa bostad i Sverige har ni just hittat en forklaring till detta.

Näringslivets investeringar minskade med knappt 24 procent till följd av framförallt minskade investeringar inom tillverkningsindustrin och byggbranschen. Offentliga myndigheters investeringar fortsatte däremot att öka, denna gång med drygt 7 procent. Ökningen förklaras främst av statliga investeringar i vägar och byggnader. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med -3,9 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga investeringar brukar av manga nationalekonomer torgforas som en kontracyklisk finanspolitik. Denna ska enligt larobockerna lindra konjunkturnedgangen och hjalpa till att satta ekonomin pa en tillvaxtbana igen. Jag har ingenting emot den teorin - den fungerar faktiskt. Problemet ar att den offentliga sektorns formaga att vanda ekonomin ar svagare an det privata naringslivets. Offentliga investeringar i vagar och byggnader ar tillfalliga projekt. Deras multiplikativa spridning till andra sektorer ar begransad just darfor att projekten ar tillfalliga. Om naringslivet daremot ar expansionsmotorn blir expansionen mer varaktig. Anledningen ar att naringslivets expansion sker i samklang med framfor allt konsumenternas varaktiga behov. Med ratt ekonomisk-politiska incitament kan staten bana vag for en sadan expansion.

Problemet ar att Vikariens regering ar alldeles for fixerad vid sitt jobbskatteavdrag. I en tid nar allt farre svenskar jobbar minskar den stimulativa effekten av jobbskatteavdraget for varje manad. En rejal momssankning skulle ge en langt battre effekt pa sysselsattning och tillvaxt.

Lagerinvesteringar drog ned BNP-utvecklingen med 2,6 procentenheter. Det är det största negativa bidraget sedan kvartalsseriens början 1993. Det är främst inom handeln som lagren minskade.

Den har variabeln ar alltid tvetydig. Lager inom tillverkningsindustrin ar egentligen ett tecken pa minskande ekonomisk aktivitet. Lager inom detaljhandeln ar ett tecken pa okande ekonomisk aktivitet. Trots att jag letar har jag fortfarande inte hittat nagon uttommande dekomponeringsstudie av lagerinvesteringarna som kan i detalj identifiera olika industriers lagerinvesteringsmonster pa basis av just deras konjunkturindikativa formaga. Men det kommer forhoppningsvis sa smaningom.

Exporten och importen minskade med 16,9 respektive 20,3 procent. I båda fallen är det den kraftigaste minskningen sedan åtminstone 1970. Det var återigen handeln med varor som minskade mest, denna gång med mer än 20 procent på såväl export- som importsidan. Tjänstehandeln uppvisade däremot en betydligt starkare utveckling med en exportminskning på 0,9 procent och en importminskning på 5,1 procent. Eftersom importen minskat mer än exporten så ökade exportnettot, ökningen bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Aterigen en statistisk anomali. Eftersom export minus import ar ett bidrag till BNP innebar alltsa en olikhet i minskningstakten faktiskt att BNP ser ut att vaxa. Orsaken ar att import, per definition, ar ett tillskott pa utbudssidan i ekonomin medan export ar ett tillskott pa efterfragesidan. Minskad import vid given efterfragan innebar per definition en okning av inhemsk BNP. I realiteten betyder det bara att en minskad inhemsk aktivitet ar koncentrerad till minskade inkop fran utlandet, dvs en relativ men inte absolut substitution av inhemska varor och tjanster for utlandska varor och tjanster.

Produktionen inom näringslivet minskade med 8,2 procent. Varuproduktionen minskade med 15,1 procent och tjänsteproduktionen med 3,8 procent. Återigen är det främst inom tillverkningsindustrin som de stora minskningarna har ägt rum. Sammantaget har dessa branscher minskat med över 20 procent. Sex branscher med anknytning till motorfordons- och maskinvaruindustrin stod för drygt halva BNP-minskningen. Bland tjänsteproducenterna är undantagen till den svaga utvecklingen fler, även om kvartalet också här präglats av minskningar. Exempel på branscher som upplevt tillväxt är kreditinstitut och försäkringsbolag samt utbildning och sjukvård.

Da talar vi alltsa om privata foretag inom utbildning och sjukvard. Framfor allt privat utbildningsproduktion borde vaxa i kristider nar folk soker utveckla sin kompetens for framtiden.

Att den privata produktionen av sjukvard okar ar en direkt foljd av den ofantliga sektorns kapitala misslyckande pa samma omrade.

Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,1 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 4,2 procent vilket är den största minskningen sedan början på 1990-talet. Det sistnämnda gäller även antalet sysselsatta som minskade med 2,2 procent. Detta innebar en minskad medelarbetstid även under andra kvartalet. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 5,4 procent, och näringslivets arbetsproduktivitet fortsatte därmed att falla.

Arbetsmarknadens forsvagning ar inte helt synkroniserad med forsvagningen i BNP. Orsaken ar att i kristider stadar foretagen upp i sina organisationer for att slimma kostnadsstrukturen och overleva i en mindre kostym. Nar konjunkturvandningen sa kommer borjar man med att bygga upp sina kontantflodesmarginaler innan man borjar nyanstalla. Darfor sjunker arbetslosheten snabbare an BNP och stiger senare an BNP.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,9 procent i löpande priser det andra kvartalet jämfört med samma kvartal 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,6 procent.

Som jag tidigare visat spelar detta ingen roll for folks levnadsstandard. Under de senaste 20 aren har den privata konsumtionen vuxit med ungefar 0.85 procent om aret, justerat for inflationen, trots realloneokningar pa samma niva som har rapporteras. Orsaken ar den sakta men standigt expanderande borda som den offentliga maktens skattehunger lagger pa den privata sektorn.

Hushållens finansiella sparande ökade med drygt 33 miljarder kronor och uppgick till ungefär 94 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till hela 15 procent. Det motsvarar en ökning med nästan fyra procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2008.

Detta har sin upprinnelse i tva faktorer: dels forsoker de som fortfarande har jobb spara och betala av lan sa fort de kan for den handelse de forlorar sina jobb; dels har bankerna farre att lana ut till eftersom arbetslosa inte har kreditvardighet nog att fa lana pengar. Sparchocker av den har storleksordningen ar ovanliga - den senaste var den som intraffade i samband med 90-talskrisen.

Sammantaget visar nationalrakenskaperna for andra kvartalet 2009 att den ekonomiska krisens anatomi inte har forandrats sedan forsta kvartalet, eller ens sista kvartalet 2008. Den allra senaste arbetsmarknadsstatistiken indikerar att den ekonomiska krisen kan vara inne i sitt "bottenstadium"; det definitiva svaret pa den fragan far vi nar nationalrakenskaperna for tredje kvartalet kommer om nagra veckor.