SKATTEPOLITISK OFFENSIV FRAN CENTERN

Ett tips fran Eb leder oss till annu en centerpartistisk framstot in i den ekonomiska friheten. Nu ar det skatterna som star i fokus, och det ar ett ganska omfattande paket som tre centerpartister foreslar.

38 miljarder. Så mycket vill Centerpartiet sänka skatterna, bland annat genom lägre arbetsgivaravgifter och halverad moms på arbetsintensiva tjänster. Vi måste gynna välstånds- skapande krafter, skriver Per Åsling, Jörgen Johansson och Roger Tiefensee.

Det har en typisk utbudsekonomisk ansats. Tanken ar att skattesankningen ska generera sa pass mycket mer ekonomisk aktivitet att denna nya aktivitet skapar mer skatteinkomster an skattesankningen eliminerade. Det finns ganska gott om bevis att den har tesen fungerar, under vissa forutsattningar. Jag ar absolut for skattesankningar - jag vill dock bara papeka att nar man genomfor en utbudsprofilerad skattesankning ar huvudmalet att oka skatteintakterna till lagre skatter, inte att minska den offentliga makten som sadan. Med andra ord: man gar inte efter utgiftssidan av den offentliga maktens budget.

Med den brasklappen i bakfickan, lat oss se vad de tre centerpartisterna bakom den har artikeln har att saga.

När allianspartierna bildade regering var de svenska skatterna högst i världen.

Det ar de fortfarande. Att kalla en skatt for en avgift ar inte att sanka skatterna. Att infora villkorade avdrag ar inte att sanka skatterna. Det ar att ge folk skatteundantag. For 30 ar sedan lag den hogsta formella marginalskatten i Sverige en bra bit over 70 procent men flera studier visade att folk som kunde utnyttjade skatteavdragen maximalt. Darmed sjonk den effektiva marginalskatten till igenomsnitt 35 procent.

Inget fel i detta som sadant, men villkorade avdrag styr privatpersoners beteende pa ett satt som inte nodvandigtvis gynnar ekonomin. Jobbskatteavdraget skiljer sig harvidlag, men det ar fortfarande ett avdrag, inte en sankning av skattesatsen. Varaktigheten och stabiliteten i skatteavdrag ar alltid behaftade med ett visst matt av osakerhet jamfort med faktiska skattesankningar.

Under mandatperioden har vi jobbat enträget och målmed-vetet med att sänka skatter på både företagande och arbete. Vanliga familjer får nu tusentals kronor mer i månaden. Men trots ett högt reformtryck är de svenska skatterna fortfarande bland de högsta i världen.

Dessutom har, som jag tidigare papekat, jobbskatteavdraget de facto skapat en brantare marginalskattetrappa i den svenska inkomstskatteskalan. Det motverkar delvis syftet bakom jobbskatteavdraget.

Generellt hämmar höga skatter utbildning, företagande och arbete. I Centerpartiet är vi övertygade om att alltför höga skatter långsiktigt leder till sämre välfärd. Sverige står inför stora och spännande utmaningar under kommande år. Fler kommer att gå i pension och färre kommer att ingå i arbetskraften. Dessutom tilltar den internationella konkurrensen om investeringar och arbetskraft.

Darutover ar enigheten tyvarr stor bland svenska politiker om att behalla den enorma valfardsstaten, aven om vi sett tendenser till en avvikande asikt harvidlag fran centerpartiet och i viss man folkpartiet. Det ar just existensen av valfardsstaten som trycker ner den ekonomiska aktiviteten i den privata sektorn - valfardsstaten behover skatteinkomster pa det ena eller andra sattet. Sjalva valfardsstaten minskar alltsa underlaget for sin egen finansiering. Det har ar ett oundvikligt problem som i grund och botten beror pa de algoritmer som ligger till grund for bidragssystemen i valfardsstaten. Dessa forutsatter praktiskt taget alltid en lagre utnyttjandegrad av valfardsstaten an vad som faktiskt ar fallet. Nar verkligheten sa gor sig pamind maste politikerna hoja skatterna over vad man prognosticerade nar valfardsstatens olika system infordes. Den sammantagna effekten blir en urholkning av ekonomisk tillvaxt, lagre skatteinkomster och annu storre beroende av valfardsstaten.

Kort sagt: valfardsstaten graver sin egen finansiella grav. Skattesankningar som syftar till okad tillvaxt utan motsvarande minskningar pa utgiftssidan koper valfardsstaten tid, men loser inte sjalva grundproblemet.

Aterigen, dock: lagre skatter ar alltid battre an hogre skatter.

Dessa utmaningar möter vi bäst genom att göra det mer attraktivt för människor att skapa, driva företag, arbeta och uppfinna i Sverige. Sommaren 2007 tillsatte Centerpartiet en skattegrupp med uppdrag att utforma partiets skattepolitik för nästa mandatperiod.Under hösten har vi offentliggjort inkomstskattesänkningar på drygt 19 miljarder kronor. På dagens förtroenderåd presenterar vi sänkningar motsvarande ytterligare 19 miljarder. Totalt innehåller paketet därmed sänkta skatter på arbete, företagande och konsumtion på minst 38 miljarder kronor.

Det ar ett for svenska forhallanden ganska stort paket - nar det galler sankningar. Skattehojningar ar en helt annan historia...

1. Sänk arbetsgivaravgiften med fem procentenheter upp till en lönesumma på 2,5 miljoner kronor. Reformen gör det billigare för företag att anställa upp till tio personer. I jämförelse med den reduktion som fanns tidigare på fem procentenheter upp till en lönesumma på 740000 så kommer vårt förslag, med en större lönesumma, att skapa fler jobb. Det beror på att det knappast var möjligt att anställa fler än tre personer till den reducerade arbetsgivaravgiften med en så låg lönesumma.

En god ide, men se har aterigen sjalva det paradigmatiska underlaget for resonemanget: man vill skapa ett undantag till radande regler. Varfor inte sanka arbetsgivaren over hela linjen? Den har sortens regler skapar nya trosklar i systemet, ungefar som den lagre arbetsgivaravgiften for alla som ar yngre an 25. Nar den elfte personen ska anstallas (nar en anstalld fyller 25) blir det plotsligt en kostnadsfraga att anstalla (ha kvar) just den personen.

Naja. Den har centerpartistiska trion gar val sa langt man vagar inom Alliansen utan att den Erlanderiserade Vikarien blir alltfor arg.

2. Halvera momsen på arbets- intensiva tjänster från 25 till 12 procent. Det handlar om exempelvis restauranger, frisörer, bilverkstäder och kemtvättar. En sådan sänkning skulle göra det enklare för företag inom hotell- och restaurangbranschen som idag har en momssats på 12 procent för hotellverksamhet och en på 25 procent för restaurangverksamhet. På så vis minskar företagens administration. Lägre tjänstemoms skulle skapa fler jobb. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare räknar själva med att en sådan reform skulle leda till omkring 10000 nya jobb. Dessutom är det viktigt att underlätta för nya svenska exportframgångar. En sådan är turismen. Som ett led i att stärka svensk turistnäring har Centerpartiet antagit målsättningen att göra Sverige till Europas ledande matland. Halverad restaurangmoms skulle göra det betydligt lättare för livsmedelsproducenter och krögare att ta upp kampen med stora matländer i Europa som Frankrike och Italien. Vi bedömer att priserna i konsumtionsledet skulle sjunka med minst 10 procent.

Sa lange den overvagande trenden ar att flytta ner konsumentprodukter och -tjanster i de lagre momsklasserna ar allt frid och frojd. Dessutom tvivlar jag inte pa deras uppgift om att priserna skulle sjunka med tio procent; den enorma momshojningen i skattereformen for 20 ar sedan skapade en dubbelsiffrig inflationspuckel i Sverige som var helt anomalisk jamfort med andra industrilander. Det vore saledes logiskt om effekten gick i andra riktningen ocksa.

3. Sänk den statliga inkomstskatten med fem procentenheter. Idag finns två brytpunkter. Den som tjänar över 31600 kronor i månaden betalar statlig inkomst- skatt på 20 procent. Enligt många bedömare är denna skattetröskel bland de högsta i världen. Över 44900 kronor i månaden tillkommer den så kallade värnskatten på 5 procent. Vårt förslag är att sänka det första steget från 20 till 15 procent och det andra från 25 till 20 procent.

Ja tack! Det har skulle bidra till en neutralisering av den brantare skattesatstrappan som jobbskatteavdraget skapade. Dessutom satter det ett prejudikat for framtida skattesatssankningar. For egen del skulle jag ta bort varnskatten forst, men skillnaderna i stimulans av arbetsutbud och ekonomisk aktivitet mellan den har iden och ett slopande av Thomas Ostros' straffskatt pa de hogsta inkomsterna ar for liten for en meningsfull diskussion. Sa lange inkomstskatten sjunker ar Sverige pa ratt vag.

Över en miljon svenskar betalar idag statlig inkomstskatt. I Stockholm ligger exempelvis snittlönerna för typiska medelklassyrken som barnmorskor, gymnasielärare och poliser enligt SCB strax under första brytpunkten. Med andra ord betalar 30-50 procent i dessa yrkeskategorier 20 procent extra i skatt på någon del av sin lön. Sänkt statsskatt leder till större incitament att göra karriär, utbilda sig och jobba extra vilket på sikt ökar tillväxten och förbättrar välfärden.

Det ger dessutom, enligt SCB-siffrorna de citerar, fler incitament att ta jobb i storstadsregionerna. Dessa ar ofta drivande i en konjunkturuppgang och suger upp arbetskraft snabbare an glesbygdsregioner.

4. Förstärk jobbskatteavdraget. Vi vill dessutom fortsätta att sänka skatterna för yrkesgrupper som metallarbetare och sjuksköterskor. Dels är det rättvist att de som arbetar får behålla mer av sin lön dels bidrar det till att människor inte fastnar i arbetslöshet under lågkonjunkturen. Sedan ökar det också rörligheten på arbetsmarknaden.

Jobbskatteavdraget var en fegisreform. Vikarien vagade inte ge sig pa genuina skattesankningar. Det vore betydligt battre att frysa jobbskatteavdraget och lagga det skattesankarutrymmet dar det gor storst nytta. Varfor inte satsa pa en generell sankning av momsen? Det ger direkta genomslag i konsumenternas planbocker och har darmed en mycket rak och direkt stimulanseffekt pa den ekonomiska aktiviteten, lokalt som nationellt.

En annan ide ar att sanka de statliga inkomstskattesatserna med ytterligare fem procentenheter.

Om vi lägger ihop vårt förslag med de tidigare stegen innebär det en årlig löneökning för en genomsnittlig sjuksköterska på 24000 kronor om året.

Bra. Med annu lagre statliga inkomstskatter kan han/hon kanske tycka det ar modan vart att specialistutbilda sig ocksa.

Skillnaden mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna för en gymnasielärare och metallarbetare blir med vårt förslag 504 respektive 500 kronor i månaden. Vi vill sänka skatterna för Sveriges arbetare med 10 miljarder. Sveriges möjligheter att lyckas väl i framtiden är goda. Men då måste vi gynna de välståndsskapande krafterna i arbete och företagande. Låga skatter tog Sverige från 1800-talets misär till 1900-talets välgång. Nu måste vi sänka skatterna för att skapa 2000-talets välfärd.

Pa 1800-talet hade Sverige inte en socialistisk valfardsstat att dras med. Vilket summerar upp smolken i denna annars valsmakande skattepolitiska bagare. En rejal plan for privatisering av, till att borja med, inkomstforsakringar och sjukvard minskar rejalt behovet av skatter overhuvudtaget. Darefter kan man ga efter all annan landstings/kommunal verksamhet som bast skots av den privata sektorn: skolor, aldreomsorg, fritidsgardar, kollektivtrafik...

Hursomhelst ar det gladjande att se ett borgerligt parti pa frihetsoffensiv.