SEMESTERDAGAR ERSATTER SJUKSKRIVNING

Forr veckan publicerade Statistiska Centralbyran arbetskraftsundersokningen, AKU, for sista kvartalet 2009. Det ar spannande lasning, men inte darfor att det skett nagot dramatiskt pa sysselsattningsfronten. I stallet ar det statistiken over franvaro fran arbete och arbetsloshet som gor statistiklasningen till en riktig rysare. (Vem bryr sig om whiskey, kvinnor och snabba bilar nar det finns AKU-statistik...?)

Redan i Tabell 1 blir det intressant, speciellt om vi jamfor AKU-statistiken for fjarde kvartalet for aren 2006-09. Medan antalet oppet arbetslosa okat med knappt 106 000 till 344 000 har antalet som ar "franvarande hela veckan" nastan fordubblats: fran 270 000 till 521 000.

Den har kategorin doljer en hel del arbetsloshet, men ar ocksa en viktig indikator pa tillstandet i Forsakringskassans transfereringssystem.

Sa har gar det till. AKU-statistikens Tabell 12 kategoriserar franvaro fran arbetet. Dar redovisas franvarosiffrorna dels som helhet, dels for de som ar borta pa heltid under matperioden. Om vi borjar med den totala franvaron, dvs bade korttidsfranvaro och langre franvaro, finner vi en slaende kontrast: medan sjukskrivningarna mellan 2006 och 2009 minskade med 17 procent, okade den "ovriga" franvaron med 27 procent. I antalet personer raknat minskade sjukskrivningarna med 47 000 personer medan den ovriga franvaron okade med 155 000 personer.

Ovrig franvaro ar lite av en statistisk slasktratt. Dar lagger man allt som inte faller under kategorierna "sjukskrivning" eller "semester". Darfor ar det svart att dra nagra direkt slutsatser fran den kraftiga okningen i ovrig franvaro. Men det ar fullt mojligt att personer som inte langre kan sjukskriva sig pa grund av stramare regler (eller som helt enkelt inte orkar slass mot Fornekningskassan) valjer andra franvaroformer i stallet.

Ett speciellt tecken pa detta ar en okarakteristisk okning i semesteruttaget under fjarde kvartalet. Antalet personer som under fjarde kvartalet 2009 tog ut semester okade med 94 000 till 325 000 jamfort med fjarde kvartalet 2008.

Den har okningen kommer under ett ar som dels sag en kraftig okning i arbetslosheten, dels praglades av atstramningar inom sjukforsakringen. Formellt sett tradde inga sadana i kraft forran vid arsskiftet 2010, men som visats med askilliga exempel pa Hayek-Institutet Sverige skarpte Forsakringskassan regeltillampningen for sjukfranvaro redan under 2009. Detta skramde med stor sannolikhet bort manga som annars skulle ha utnyttjat den ratt staten givit dem att sjukskriva sig; pa grund av en avogt installd byrakrati valjer manga i stallet att ta ut exempelvis semesterdagar vid sjukdom.

Redan under den senaste socialdemokratiska regeringen borjade man strama at tillgangen till sjukforsakring. Sett over perioden 2006-09 har antalet sjukskrivna i fjarde kvartalet varje ar minskat med 47 000 personer. Okningen i semesteruttag ar inte i paritet med den minskningen - den ar bara 11 000 for hela perioden - men det ar rimligt att anta att den kumulativa effekten av flera ars atstramningar i sjukforsakringsreglerna ar starkare an effekten i ett enskilt ar. Med andra ord ar det rimligt att anta att atminstone en del av den kraftiga okningen i sjukskrivningarna fran 2008 till 2009 beror pa att det till sist blivit sa svart att ha att gora med Forsakringskassan att folk som nekats sjukskrivning eller vill undvika byrakratin har gatt fran att anvanda "ovriga" franvarometoder under 2007 och 2008 till att udner 2009 borja ta ut semesterdagar for att kunna vara sjukskrivna.

Den har hypotesen styrks av antalet timmar som varje sjukskriven tar ut, respektive antalet timmar folk ar pa semester. Ar 2006 ar varje person som ar sjukskriven borta 25.6 timmar per matvecka. Ar 2009 har den franvarotiden krympt till 23.9 timmar. Antalet "ovriga" franvarotimmar per franvarande okar under perioden 2006-2008 fran 20.7 till 23.4 - men faller sedan till 21.1. Franvarotiden minskar alltsa i den har kategorin.

Samtidigt okar franvarotiden i kategorin "semester". Den ligger stabil under 2006-08 omkring 24.7 timmar per matvecka. Ar 2009 hoppar den dock upp till 28.1.

Det har kan synas vara en minimal okning - varfor spelar nagra timmar hit och dit nagon roll? Svaret pa den fragan ar att franvaroperioden per franvarande ar ett genomsnitt av dels personer, dels timmar, vilket gor sma forandringar betydelsefulla. I det har fallet handlar det om en 14-procentig okning av franvarotiden pa ett enda ar, samtidigt som antalet franvarande okar med 40 procent under samma ar.

Betydligt fler personer tar plotsligt langre semester. Eftersom det handlar om langre semesterfranvaro och semester kraver en anings mer planering an franvaro pa Forsakringskassans bekostnad, ar det rimligt att dra slutsatsen att den nya franvaron till atminstone halften beror pa att folk valjer semesterdagar for langre sjukskrivningar, framfor att braka med Forsinkningskassan.

Aterstoden av den dramatiska okningen i semesteruttag har sannolikt sin forklaring i att manga foretag i den radande djupa krisen har svart att ersatta medarbetare kontant for upptjanade semesterdagar. I stallet ber de sina anstallda ta ut sparade semesterdagar i tid.

Om det inte vore for minskningen i sjukskrivningsdagar och de standiga mediala paminnelserna om Forsakringskassans avoga byrakrati skulle det okade semesteruttaget inte betyda sarskilt mycket. Men i kontexten av statens jakt pa folk som vill krava sin skattebetalda ratt till inkomstkompensation vid sjukskrivning blir det rimligt att anta att Sverige nu har fatt en ny form av ledighet: sjukskrivningssemester.

Att svenskar i allt hogre grad tar ut semester for sjukskrivningar ar ett klart fattigdomstecken, eftersom staten tagit pa sig ansvaret att tillgodose medborgarnas behov av inkomstersattning vid sjukfranvaro. Men det ar dessvarre en genomgaende trend i svensk offentlig verksamhet att medborgarna betalar skatt for nagot de inte kan fa tillgang till, trots en lagstadgad ratt dartill.