SKUGGBUDGET (S) - EN EFTERGIFT TILL OHLY

Sosseriet har presenterat sin skuggbudget. Man sager sig satsa stort pa sysselsattningen, men de enda jobb som budgeten tycks vilja skydda ar de som ar betalda med skattepengar. Saledes skapas netto inga nya jobb med sosseriets budget - det handlar enbart om en fortsatt omfordelning av sysselsattning fran den fria ekonomin till den offentliga makten.

Socialdemokraternas skuggbudget: Stora satsningar på jobben i kommunerna även under 2011 och 2012. Om vi ska kunna sätta stopp för uppsägningarna måste kommunerna få tydliga och långsiktiga besked. Vi vill under de närmaste tre åren investera 5 miljarder i ett sysselsättningsstöd. Under samma period satsar vi 6 miljarder på skolan och sjukvården. Därutöver lägger vi 7 miljarder på riktade satsningar, bland annat ett traineeprogram för unga. Totalt tillför vi kommunsektorn drygt 18 miljarder kronor mer än regeringen under 2010–2012.

Det har betyder sex miljarder kronor ytterligare per ar som sosseriet maste ta in nagonstans i form av hogre skatter.

I det har laget ar det viktigt att beakta vissa basala ekonomiska nyckeltal. Totalt ar 4,073,000 personer fortfarande sysselsatta i Sverige. Av dessa jobbar 68 procent, eller 2,780,000 i den prviata sektorn. Det ar dessa som betalar alla skatter; nar en offentligt anstalld betalar skatt pa sin inkomst eller moms pa sina inkop ar det ju bara en vidarebefordran av skatt som nagon annan betalt for att finansiera den offentliganstalldes lon.

Nar socialdemokraterna saledes sager att de vill oka skatterna med sex miljarder kronor betyder det att 2.8 miljoner privatanstallda far bara hela bordan. Det innebar i genomsnitt 2,158 kronor per privat anstalld per ar.

Hur tanker sig da sosseriet att fordela den har skattebordan?

[Vi] har större skatteintäkter än regeringen. Vi säger till exempel nej till förvärvsavdrag för personer med årsinkomster på drygt en miljon, skriver Mona Sahlin och Thomas Östros.

Hur mycket ger det? Gruppen som tjanar "drygt" en miljon kronor ar extremt liten. Det handlar om uppskattningsvis en procent av de sysselsatta. Om vi utgar ifran att de alla jobbar i den fria ekonomin betyder det att sossarna forst och framst litar till att kunna dra in sex miljarder kronor i nya skatter fran 27,800 svenskar. Det betyder en okad skatteborda per person pa 216,000 kronor om aret.

Manga av de har personerna driver sma foretag. En skatteokning pa 216,000 kronor innebar med all sannolikhet att det lilla foretaget sager upp minst en anstalld for at kunna fa rad med skatten. Allt detta, givetvis, under forutsattning att inte en endaste en av dessa 27,800 personer far nog och lamnar landet.

Skuggbudgeten (S) innehåller satsningar på kollektivtrafik i kommunerna (1,56 miljarder 2010–12), traineeprogram för unga (1 miljard 2010–11), klimat­investeringar (650 miljoner 2010–12)...

Allt medan det arktiska istacket fortsatter vaxa.

...barn­omsorg (300 miljoner 2010–12), kunskapslyft för unga (1,25 miljarder 2010–12)...

Jamen det ar ju en alldeles utmarkt ide. Det gick ju sa bra nar sosseriet genomforde Den Jattelanga Kunskapsmarschen pa 90-talet. Man dubblerade antalet hogskolestudenter och halverade examensfrekvensen. Enastaende produktivitet, minsann. Den som bemodar sig med att granska sysselsattningsdata fran Den Jattestora Kunskapsfarsen pa 90-talet finner att denna inte hade nagon som helst effekt pa deltagarnas formaga att skaffa sig ett jobb. Alltsammans var med andra ord ett gigantiskt sloseri med skattebetalarnas pengar.

Komvux (1,75 miljarder 2010–12) och Skol-rot (1,2 miljarder 2010–12). Det innebär riktade statsbidrag till kommunerna på drygt 7 miljarder kronor för åren 2010–12. Jobben är den viktigaste frågan för oss socialdemokrater. I dag presenterar vi i vårt budgetalternativ ett brett program för 100 000 fler jobb, praktik och utbildningsplatser. Risken är stor att den växande svenska arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Samtidigt står välfärden inför stora utmaningar på både kort och lång sikt.

Sosseriets onskan att hoja skatterna kommer att forvarra arbetsloshetsproblemet och dessutom urholka skatteinkomsterna ytterligare for den ofantliga sektorn.

Nästa år beräknas underskotten i Sverige växa till över 100 miljarder kronor samtidigt som arbetslösheten närmar sig en halv miljon personer. Regeringen har bedrivit en ekonomisk politik som bygger på idén om att jobb skapas genom att man hotar människor med en sönderslagen hushållsekonomi. Därför måste klyftorna öka, enligt regeringen. Det är denna tanke som ligger bakom att man har försämrat och fördyrat a-kassan, urholkat möjligheterna till utbildning och omställning.

Att Vikariens regering sankt skatterna, atminstone nominellt, ar givetvis inte vart att namna i sammanhanget...

Men efter tre borgerliga år har politiken misslyckats. Resultatet av experimentet är att arbetslösheten ökar snabbare och är högre än i Europa. Ekonomins funktionssätt blir allt sämre.

Arbetslosheten okar pa grund av att framfor allt socialdemokraterna har bedrivit en hansynslost exportorienterad ekonomisk politik, vilken gjort den svenska arbetsmarknaden exceptionellt beroende av ett relativt smalt segment av den internationella handeln.

En central utmaning är att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som tar Sverige tillbaka till full sysselsättning och överskott i de offentliga finanserna. Det krävs investeringar som stärker svensk konkurrenskraft. En aktiv näringslivspolitik måste initieras. Arbetslinjen måste återupprättas.

For det forsta starker man inte Sveriges konkurrenskraft genom att hoja skatterna pa de som driver sma foretag. For det andra starker man inte Sveriges konkurrenskraft genom att overbeskatta befolkningen utover varldens hogsta skatter (vilket ar inneborden i "overskott i de offentliga finanserna".) For det tredje motsager socialdemokraterna sig sjalva nar de a ena sidan kritiserar regeringen for att oka incitamenten for arbetslosa att ta ett jobb, och a andra sidan efterlyser ett aterupprattande av "arbetslinjen".

I takt med att jobbkrisen försvåras så försämras kommunsektorns ekonomi. Regeringens skattesänkningspolitik har allvarligt förvärrat situationen för kommunerna och därmed kvaliteten i välfärden.

Jobbskatteavdraget har varken gjort till eller fran pa det makroekonomiska planet. Dartill ar skattesankningen alltfor liten. Darmed har avdraget inte haft nagon namvard inverkan pa den kommunala ekonomin. Det som raserat kommunernas inkomster ar den ekonomiska krisen och dess skyhoga arbetsloshet.

Den socialdemokratiska skuggbudgeten saknar saklighet och makroekonomiskt fornuft. Om socialdemokraterna sjalva arbetade fram en budget skulle den innehalla langt mycket mer sund ekonomisk analys. Problemet for partiet ar att man idag sitter djupt i knat pa tva mycket radikala partier, framfor allt VPK. Kamrat Ohly har alltsedan han tog over ordforandeposten i partiet drivit en stenhard politik for expanderad offentlig sektor. Denna ska finansieras med annu hogre skatter i landet dar den offentliga makten redan konfiskerar mer per hundralapp fran den fria ekonomin an i nagot annat land. Denna oerhort radikala vansterpolitik maste alltsa socialdemokraterna anpassa sig till, inte minst darfor att styrkeforhallandet mellan VPK och sosseriet permanent forskjutits kraftigt till VPK:s fordel.

Om socialdemokraterna skulle genomfora den politik man ovan foresprakar skulle det som sagt innebara en mycket kraftig skattehojning for smaforetagare. Att dessa skulle betala skattehojningarna med att i genomsnitt saga upp en anstalld ar givetvis en forsiktig prognos. Fa foretagare med upp till ett halvdussin anstallda valjer att bara saga upp en anstalld om de har god anledning att tro att skattehojningen ar permanent. I stallet ar risken stor att de antingen slar igen firman (deras marginaler ar ofta for sma och for instabila for att de ska kunna leva med kostnadshojningar i kvarts-miljon-klassen) eller flyttar den utomlands. Oavsett vilket forlorar socialdemokraterna 216,000 kronor per foretagare som valjer att kasta in handduken.

Sanningen om den har skattehojningen ar naturligtvis att den i slutandan far en helt annan utformning an vad jag har skisserat. Jag litar har till den officiella socialdemokratiska iden - lagg hela bordan av de sex miljarderna pa 27,800 privatanstalldas axlar. Men till och med Thomas Ostros inser att man inte kan gora som VPK vill i alla lagen. Han kommer saledes att sprida ut skattehojningen betydligt bredare. Om han valjer att infora en speciell varn-varn-skatt langst uppe i skatteskalan for de tio procent som tjanar mest skulle den individuella skattebordan sjunka till 21,600 kronor om aret. Men da talar vi a andra sidan om folk som tjanar ner mot en halv miljon kronor om aret. For dem skulle den har super-varn-skatten innebara en forlust av uppskattningsvis sju procent av deras nettoinkomst. Det ar en rejal standardsankning for nagon som slitit hart och jobbat sig upp till en chefsposition i ett foretag. For vissa yrkesgrupper, som lakare, innebar det ett direkt slag i ansiktet eftersom dessa redan plagas hart av besparingar inom landstinget.

Sammantaget ar saledes den socialdemokratiska skuggbudgeten farlig for Sveriges ekonomi, speciellt som man vill kombinera skattehojningar med att driva fram overskott i den offentliga sektorns finanser. Hur svart det an ar att rationalisera det, innebar socialdemokraternas budget en faktiskt forsamring av utsikterna for Sverige jamfort med den osunda ekonomiska politik som Vikariens regering star for.